Visselblåsarlagen i Sverige – vad kräver lagen av er organisation?
lästid I minuter: 2
FXA 2020-nov-23 13:46:00
Du har förmodligen hört talas om visselblåsning i samband med namn som Chelsea Manning, Sarah Wägnert, Edward Snowden och Anders Kompass. Även avslöjanden som Panamadokumenten, Cambridge Analytica och Wikileaks har gjort begreppet välkänt.
Gemensamt för fallen är att någon har slagit larm om information som bedömts vara viktig för allmänheten att känna till. Fenomenet i sig är inte nytt, men skyddet för den som rapporterar har stärkts och kraven på arbetsgivare har blivit tydligare.
Så, vad innebär det i praktiken, vem omfattas av skyddet och vad behöver arbetsgivaren göra?
Vad är visselblåsning?
Att visselblåsa innebär att rapportera om missförhållanden som har kommit fram i ett arbetsrelaterat sammanhang. Det svenska ordet visselblåsare kommer från engelskans whistleblower och brukar kopplas till poliser som använde visselpipor för att uppmärksamma andra på pågående brott.
Men att slå larm om sådant som arbetsgivare, organisationer eller makthavare helst hade velat hålla dolt har inte alltid varit riskfritt. Den som sagt ifrån har kunnat förlora sitt arbete, bli avstängd eller utsättas för andra negativa konsekvenser. Det är en viktig anledning till att skyddet för visselblåsare har stärkts.
Ny svensk lag – Visselblåsardirektivet
Sedan 2016 har vi en lag i Sverige för förstärkt skydd för visselblåsare. Lagen innebär i korthet att en anställd som på något sätt utsätts för repressalier av sin arbetsgivare har rätt till skadestånd. Det gäller såväl privat som i offentlig sektor.
Skyddet gäller vid larm om allvarliga missförhållanden eller oegentligheter, alltså ett brott som motsvarar fängelse på straffskalan.
Men nu blir skyddet än starkare för den som vill avslöja det som är orätt. 2019 klubbade ministerrådet i EU igenom ”direktiv (EU) 2019/1937”, för skydd av visselblåsare. Enligt direktivet ska medlemsstaterna försäkra sig om att den som rapporterar om oegentligheter är skyddad mot repressalier.
I svensk lagstiftning har detta mynnat ut i det så kallade Visselblåsardirektivet (lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Den här lagen förstärker skyddet för visselblåsare ytterligare och de nya reglerna börjar gälla från och med den 17 december 2021. Skadestånd och viten kan dömas ut till den som inte följer lagen.
Vad menas då egentligen med en oegentlighet?
Det mest självklara är det som täcks upp av lagen och exempel på detta skulle kunna vara:
- Mutor och korruption
- Bedrägerier
- Otillbörliga konkurrensbeteenden
- Felaktiga upphandlingar
- Otillåten hantering av insider-information
- Stöld och förskingring
- Trakasserier
- Brott mot mänskliga rättigheter
Men verksamheten själv kan också välja att lägga ribban på en annan nivå genom att uppmuntra till larm om andra typer av oegentligheter. Detta kan vara beteenden som kanske i sig inte är olagliga, men som inte går i linje med verksamhetens etik.
Vad innebär detta rent praktiskt?
Det nya direktivet gäller för alla organisationer som har 50 eller fler anställda. Vidare är skyddet av visselblåsaren inte begränsat till anställda inom företaget eller organisationen, utan omfattar även arbetssökande, leverantörer, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan med flera.
Skyddet gäller innan personen börjat inom verksamheten och sträcker sig till efter att denne har slutat.
Visselblåsningen gäller inte bara vid bekräftade missförhållanden, utan även om det går att anta, eller ser en stor risk för, att missförhållanden skulle kunna uppstå.
Det är mycket att hålla reda på och mycket som måste bli rätt. Det gäller inte bara att följa lagen, utan om att bli starkare som organisation som en attraktiv arbetsgivare.
Vad krävs av arbetsgivaren?
Arbetsgivaren behöver säkerställa att det finns en trygg och tydlig process för visselblåsning.
Erbjud säkra rapporteringskanaler
Det ska vara enkelt att rapportera missförhållanden internt. Inom vissa områden ska det även finnas möjlighet att rapportera direkt till en myndighet.
Informera om hur rapporteringen går till
Medarbetarna behöver veta hur de rapporterar, var de hittar instruktioner och vad som händer efter att en rapport har lämnats.
Bekräfta och följ upp rapporter
Den rapporterande personen ska få en bekräftelse inom sju dagar och återkoppling om vidtagna eller planerade åtgärder inom tre månader.
Organisationen bör därför utse en ansvarig person eller funktion och ha tydliga rutiner för hanteringen.
Skydda identitet och information
Visselblåsarens identitet och andra personer som nämns i rapporten ska skyddas. Informationen måste hanteras konfidentiellt och endast vara tillgänglig för behöriga.
Förhindra repressalier
Den som rapporterar får inte utsättas för exempelvis uppsägning, avstängning, omplacering, utebliven befordran eller annan bestraffning. Skyddet kan även omfatta närstående och andra personer som berörs av rapporten.